På onsdagen stod endast tre filmer på programmet, varför jag hade ledig tid till att, som varje år, botanisera en smula i Clara Bookshop. Och, som varje år, lämnade jag denna engelska bokhandel med ett antal konstkort - ett par träsnitt med kvällsvyer över vatten och berg signerade Hiroshige samt några melankoliska interiörer av Edward Hopper.

Och de tre filmerna? På morgonen tog jag plats på Draken för att beskåda den mexikanska filmen Parque Via som är med och tävlar om Ingmar Bergmans pris. En långsamt berätta historia om Beto som sedan många år haft som enda syssla att sköta om sin arbetsgivares hus. Vi följer honom i hans dagliga rutiner - fönsterputsning, gräsklippning, studerna framför TV-apparaten. Men en dag är huset sålt, och Beto ...

Varje ny dag kan innebära en ny favoritfilm, och denna dag fastnade jag särskilt för Il y a longtemps que je t'aime. Juliette kommer, efter att ha tillbringat 15 år i fängelse, till sin systers familj i Nancy för att återanpassas till samhället. En enkel men ändå gripande film om en kvinna med ett svårt förflutet. Kristin Scott Thomas övertygar i rollen som den sorgsna, tystlåtna kvinnan som så småningom börjar hitta tillbaka till livet.

Dagen avslutades i Rumänien med filmen Crossing Dates, som innehåller tre episoder med anknytning till ett fängelse där respektive rollfigurers öden korsas på oväntade sätt. Efter visningen blev det frågestund (eller Q&A, som man säger här) med den kvinnliga regissören Anca Damian, som berättade vad hon ville med sin film och hur den tagits emot på andra filmfestivaler. Intressant.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter lite biotorka blev det så dags att åter bänka sig på Filmstaden - men vad nu? Min favvofåtölj var upptagen! Trots att vi bara var sju pers i salongen ...Och reklamfilmen var utan ljud, vilket på sätt och vis var skönt. Men efter reklamen  hände...

Inte sedan filmfestivalen i Göteborg har jag varit på en film som går för utsålda salonger, men nu har det hänt, och det kan väl inte vara alltför svårt att ana vilken film det handlar om - Män som hatar kvinnor efter den första boken i Stieg Larsson...

Dags för finsk film, vilket sannerligen inte är ofta nu för tiden. De oskiljaktiga av regidebuterande Hanna Maylett visades en enda kväll på en biograf nära mig. Så det var bara att gå dit ...Filmen visade sig vara ett relationsdrama om två systrars ...

Jag brukar inte gå och se animerad film på bio, men av någon anledning hamnade jag denna kulna snöglopps-söndagskväll på Waltz with Bashir, en israelisk film av Ari Folman, och det var inget jag behövde ångra. Ari träffar en gammal vän på en bar och ...

I går var jag på The Wrestler (regi Darren Aronofsky) och mitt första intryck var "så där". Vid närmare eftertanke har jag dock kommit att revidera upp betyget. Kanske berodde min initiala uppfattning på en negativ inställning till "wrestling", som j...