Innan fredagens filmpass börjat hinner jag med ett besök på Röhsska muséet. Därifrån tar jag med mig några frågor om design: "Behöver design vara en produkt?" - "Är design ett sätt att tänka?" - "När blir någon designer?" Och så passar jag förstås på att återknyta bekantskapen med Hiroshiges träsnitt ur serien "53 stationer på Tokaidovägen", denna mytomspunna färdväg mellan Edo och Kyoto med sina rastställen, varma bad och vackra vyer samt dito kvinnor.

Åker spårvagn - för första gången detta Göteborgsbesök - till Chalmers, där den argentinska filmen A boyfriend for my wife ska visas. Kommer lite sent, så som omväxling jag slipper jag vänta i insläppskön, men tursamt nog finner jag ändå en hyfsad plats. Utbyter festivalerfarenheter med bänkgrannen - visar sig att även hon sett och gillat Lady Jane och Slumdog Millionaire. Nåväl, den aktuella visningen visar sig vara en relationskomedi om en man som tröttnat på sin fru, och som tar hjälp för att bli av med henne, bara för att sedan ångra sig ... Innehöll några roliga episoder, men utgjorde knappast någon höjdpunkt på festivalen.

Senare på kvällen betecknar Lionel Baier, regissören till Un autre homme, publiken som modig som har valt att se hans svartvita film. Personligen har jag inget emot s/v film, ibland kan frånvaron av färg faktiskt skänka en större pregnans, speciellt åt ansikten. Filmen handlade om en tämligen osympatisk ung man som får jobb på en lokaltidning, för att bl a skriva positiva recensioner om filmerna på den lokala biografen. När han gjort sig omöjlig i denna roll börjar han gå på pressvisningar på filmer i Lausanne, men snart är det filmkritikern Rosa snarare än filmerna som lockar ... På efterföljande Q&A berättade Baier att hemma i Schweiz är det ingen som är det minsta intresserad av hans filmer, medan resten av världen verkar uppskatta dem desto mer. Så ock undertecknad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter lite biotorka blev det så dags att åter bänka sig på Filmstaden - men vad nu? Min favvofåtölj var upptagen! Trots att vi bara var sju pers i salongen ...Och reklamfilmen var utan ljud, vilket på sätt och vis var skönt. Men efter reklamen  hände...

Inte sedan filmfestivalen i Göteborg har jag varit på en film som går för utsålda salonger, men nu har det hänt, och det kan väl inte vara alltför svårt att ana vilken film det handlar om - Män som hatar kvinnor efter den första boken i Stieg Larsson...

Dags för finsk film, vilket sannerligen inte är ofta nu för tiden. De oskiljaktiga av regidebuterande Hanna Maylett visades en enda kväll på en biograf nära mig. Så det var bara att gå dit ...Filmen visade sig vara ett relationsdrama om två systrars ...

Jag brukar inte gå och se animerad film på bio, men av någon anledning hamnade jag denna kulna snöglopps-söndagskväll på Waltz with Bashir, en israelisk film av Ari Folman, och det var inget jag behövde ångra. Ari träffar en gammal vän på en bar och ...

I går var jag på The Wrestler (regi Darren Aronofsky) och mitt första intryck var "så där". Vid närmare eftertanke har jag dock kommit att revidera upp betyget. Kanske berodde min initiala uppfattning på en negativ inställning till "wrestling", som j...