Jag gick på den sena föreställningen av Gone Baby Gone - ja, den fanns ju bara som sen föreställning så det var inte mycket att välja på. Det var inte något speciellt med filmen, utom möjligen intrigen - när man trodde att det var slut så vreds storyn ett varv till ... Denna film kommer jag inte att minnas särskilt länge.

Verkar som om min Filmstad har fått ont om nya filmer att visa för nu har man satt upp Gone Baby Gone som egentligen hade premiär i januari. Varför kommer inte filmer som Once eller Things we lost in the Fire?
Nåja, i brist på bättre får man väl pallra sig iväg på detta kriminaldrama i regi av Ben Affleck ...

Ikväll har jag sett filmen Varg (regi Daniel Alfredson). I början är det mycket "snöskoterporr", men så småningom, när den egentliga handlingen tar vid, blir det faktiskt en riktigt bra film. Miljöerna känns inte utslitna, och befolkningen där ute i glesbygden framstår som människor av kött och blod. En varg river ett antal renar, och Klemens och hans unge brorson har ihjäl vargen, men dådet upptäcks, och historien går sin oundvikliga gång. Filmen är nog att rubricera som ett familjedrama, men vill också belysa konflikten mellan olika sätt att leva. Förutom bra insatser av skådespelarna får man sig också till livs vackra naturscenerier och dito musik. Bra jobbat, Alfredson!

Av helgens premiärfilmer damp tre ner på min lokala Filmstad. Den enda som lockar till besök är Varg (regi Daniel Alfredson). De andra är Superhero Movie (personligen orkar jag inte med mer än en superhjälte-film om året, och noll antal parodier på samma tema) och The Eye, ännu en Hollywood-remake av en framgångsrik asiatisk skräckis. Kanske ett koncept värt att kopiera: svenska versioner av Hollywood-succéer med svenska skådespelare. Då får begreppet "sweda" (från den kommande filmen Be Kind Rewind av Michel Gondry) sin sanna mening ... 

I dagens bioprogram har filmen Flyga drake plötsligt begåvats med ett litet smultron. Över en natt har regissören Marc Forster blivit en av "världens främsta filmskapare". Åtminstone står det så i annonsen. Man tar sig för pannan. 

Ikväll såg jag israelisk film för första gången - Polisorkestern som kom bort - jag och sju andra själar trängdes i den kommunala biosalongen. Och det var helt klart en sevärd film innehållandes en mängd olika känslor och stämningar när den vilsekomna orkestern måste stanna över natten i en landsortshåla. Det är just mötena med lokalbefolkningen som är behållningen. Filmen tar inte explicit upp temat om kriget i mellanöstern, utan visar att människor har samma bekymmer och längtan oavsett deras ursprung. Fina skådespelarinsatser också. Se gärna denna film på DVD - det är den värd.

Kollade åter tillströmningen till min Filmstad - tänkte att det borde vara bättre en onsdagkväll. Och det var det ju. Lite grann. Sju tidiga kvällsföreställningar drog sammanlagt 115 förväntansfulla. Fast å andra sidan förblev 618 platser obesatta. Summerar man beläggningen på de sena föreställningarna blir det ännu glesare i bänkraderna. Går ekonomin verkligen ihop ... ?

Det känns som att biosäsongen lider mot sitt slut, särskilt nu när vi övergått till sommartid och kvällarna blivit ljusare. Men än har jag inte riktigt gett upp, eftersom jag just förhandbokade min "vanliga" plats på den kommunala biografen. Föreställningen är på torsdag, och filmen den israeliska Polisorkestern som kom bort.

Apropå förhandsbokningar - jag kollade just biljettläget på Filmstaden för de filmer som hade premiär i fredags (filmerna har börjat):
27 dresses - 16 biljetter sålda, 85 kvar
Flyga drake - 19 biljetter sålda, 225 platser kvar
Till de sju övriga föreställningarna som visas just i detta nu har max 11 biljetter sålts (till Angel och Himlens hjärta). Inte direkt någon rusning ... men ingen film är helt utan åskådare.