Caramel (regi av Nadine Labaki) visade sig vara en söt sak, men hade en del mörkare stråk som räddade den från att bli sliskig. Filmen utspelas på en skönhetssalong i Beirut, och vi får följa ett antal kvinnors kärleksbekymmer (och glädjeämnen också). Ja, det är nog en ganska mycket av en "tjejfilm", även om några personer av manligt kön återfinns i rolllistan. En smula 
samhällskritik mot den rådande kvinnosynen har också fått komma med - och ändå är väl Libanon ganska modernt, eller var åtminstone fram till inbördeskriget ...
Jag missade den här filmen på Göteborg Filmfestival i vintras, men fick en ny chans nu, och ångrar inte att jag tog den!

För övrigt syftar titeln på den varma massa som används vid borttagning av oönskad hårväxt ...

Idag fick jag brev från biblioteket - min bokreservation finns att hämta. Vad kan det vara för bok, undrar ni. Jo, Lusten och dämonerna av Mikael Timm, en "heltäckande" biografi om Ingmar Bergman, men ändå "bara" 605 sidor.
Ska hämta ut den imorgon, ser fram mot intressant läsning.

Apropå läsning, föregående bok jag läste var Den moderna kvinnans guide till sex och europeiska tänkare av Charlotte Greig. Den som gillade boken Fördjupade studier i katastroffysik kanske kan ha behållning av denna också.

För övrigt är det skäligen tunt med nyheter på min filmstad denna vecka. Hoppet står till den kommunala bion - återkommer om det.

Jag har vid flera tillfällen nämnt filmen Be Kind Rewind (regi Michel Gondry) och till slut kom jag alltså iväg till en biograf nära mig där den visades.
Även om ni inte själva har sett filmen känner ni kanske till handlingen från någon recension eller bekant: filmerna i en videobutik (och här snackar vi verkligen VHS; innehavaren tror fortfarande att DVDn ska gå samma väg som laserdiscen ...) råkar bli avmagnetiserade. Med tanke på det fåtal kunder som hittar till denna butik (som fått ge namn åt filmen) borde det inte spela så stor roll, men det finns trots allt några trogna kunder som man inte vill göra besvikna. Så enda sättet att få fram nya kopior på VHS är att göra egna nyinspelningar. Man börjar med Ghostbusters ...
Ja, så börjar det. Knasigt, eller hur? Det är tveksamt om det finns någon annan än Gondry som skulle kunna gå iland med att göra en film av detta. Och han lyckas väl inte fullt ut, men jag tycker ändå att filmen är sevärd, främst då för alla galna scener i nyinspelningarna, som får göras med ett minimum av resurser ...  
Jag ser filmen som en slags hyllning till filmen i sig, men framför allt till den fantasi och kreativitet som bor i alla människor, men som kan behöva en liten knuff för att få utlopp.
En extra bonus är Mia Farrow som miss Falewicz och Sigourney Weaver i en biroll som "bitchig" affärskvinna.
Om ni inte vill lägga 90 kr på denna film nu, vänta då tills den dyker upp i hyrvideobutiken på hörnet, fast vem vet - den kanske bara kommer på VHS?

Återkommer imorgon kväll med intryck från Be Kind Rewind ...

Ett strålande fint vårväder - och ändå är ni nästan hundra personer i denna stad som väljer att sitta inomhus i en mörk biosalong långt från solens värmande strålar och den smekande vårvinden ... hoppas ni får en bra biokväll!

Nej, det blev inte Be Kind Rewind för mig denna vecka, utan Into the Wild, som SF lite oväntat letade fram ur gömmorna och satte upp här i stan (men när kommer The Darjeeling Limited?).
Hur som helst, jag och tre andra fyllde upp biosalongen igår för att beskåda två och en halv timmes vildmarksdrama. Det blev dock inte fullt så enformigt som jag befarat.
Handlingen i korthet: efter avlagd examen lämnar vår unge hjälte hem och familj för att leva utan pengar, bege sig till Alaska och hitta sig själv på vägen. Det hela baseras på en sann historia, och det slutar på samma sätt i filmen som i verkligheten. Berättandet växlar mellan kampen för tillvaron i den arktiska ödemarken, och återblickar på möten med människor på vägen dit. Dessutom framträder ibland systern som en berättarröst från hemstaden. Man kan säga att filmen är en roadmovie, utan action men i stället fylld med civilisationskritik och naturromantik - det är inte för inte som huvudpersonen ofta visas läsande och citerande författare som Thoreau och Tolstoj. Till slut når Alex Supertramp (som han kallar sig) insikt, men man kan fråga sig om det var nödvändigt att dra fram över halva USA för att komma dit ...
Omdöme? Ja, Sean Penn har ännu en gång gjort en fin insats som regissör, och Emile Hirsch passar bra i huvudrollen. Hal Holbrook är lysande i en biroll som en av de människor som vår hjälte råkar under färden. Ju mer jag tänker på filmen, desto bättre framstår den i minnet. Missa den inte!

En vecka har gått sedan sist; jag har legat lågt med biobesök. Inget har lockat i Filmstadens utbud, men kanske går jag på Be Kind Rewind nästa vecka om den filmen går kvar.
Ikväll hamnade jag hur som haver på kommunbion igen. Denna kväll var det en gles skara som mött upp för att se på berättelsen om den skotske ynglingen Hallam Foe, som inte kommit över sin mors tragiska dödsfall, utan blivit en något störd, eller åtminstone udda figur, som mest håller sig för sig själv och studerar andra människor genom sin kikare. Efter diverse förvecklingar hamnar han så småningom i storstan, och får anställning på hotell. Dock fortsätter han med sin "spionageverksamhet", tills ... ja, jag säger inte mer här.
Betyg? Nja, det kan inte bli mer än en trea. Jag tyckte inte riktigt att intrigen var trovärdig. Plus dock för skådespelare och musik.

I kväll var det dags för bio i kommunal regi igen - En lanthandel i Provence i regi av Éric Guirado. Det var i stort sett fullsatt i salongen, och enligt vad jag förstod hade publiktillströmningen även tidigare kvällar varit mycket god. Det finns alltså en publik för fransk film (Men inte i SF:s salonger).
Nåväl, Antoine tvingas motvilligt lämna staden för att hjälpa till med lanthandeln sedan hans far drabbats av hjärtbesvär. I början går det inte så bra; kundkretsen består till största delen av åldringar som inte orkar ta sig till stormarknaden och Antoine kommer inte särskilt väl överens med dem (och vice versa), men vid filmens slut har Antoine ändå insett att han kanske passar som lanthandlare i alla fall. En antydan till kärlekshistoria ryms också i filmen. Summa summarum: en trivsam bagatell för en trevlig biokväll.